PRISER & KONTAKT

image_pdfLadda ner artikeln istället!image_printSkriv ut!

Som jag berättat tidigare ska inläggen på Xristine.com sorteras och det som inte har med sidan att göra kommer att läggas in på OP1’s egen tidning.

OP1 – verktyget testades under gårdagen. Testen innebar att jag skulle hitta ett specifikt föremål någonstans på jorden. Mina ledtrådar var två namn och en tidpunkt. Det tog mig 15sek att hitta föremålet som visade sig vara en båt. OP1 kommer erbjuda utmaningar med “sök”.

OP1 får ett systermagazin med läsbara skvaller-artiklar.

Xristine.com får snyggare layout på insidan (riktigt fancy) och “click-to-buy”, en betalversion så alla kan handla grafik utan att logga in, registrera sig eller på annat sätt riskera få sina kontouppgifter på vift.

Bakgrund

En hemsida ska vara enkel, snygg och fylla sin funktion. Hur många av mina läsare vet vad “fylla sin funktion” innebär? Hur många läser fylla sin funktion och känner direkt att ni förstår vad jag menar? Psykologin bakom språket är underbart förvirrande eller hur?

Att fylla sin funktion i det här fallet handlar specifikt om vad hemsidan erbjuder och att det är tydligt. Med andra ord väldigt enkelt utbud av information. Som exempel kan vi ta våra online dagstidningar idag. I dagsläget ser löpsedelns innehåll ut så här:

  • 80% uppdateringar Ukraina/Ryssland
  • 4% ny information om övriga länder
  • 2% information om Sverige
  • 14% betalartiklar och annonser

Av dessa ovan handlar flest gratisartiklar om våld i Sverige, våld i andra länder eller katastrofscenarion. De flesta kan uppleva min snabbanalys som korrekt. Nu kommer frågan, fyller tidningarna det vi förväntar oss att en tidning ska erbjuda?

För att definieras som dagstidning:

  • I svensk lagstiftning definieras dagstidning som en skrift som utgör allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning, som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka, jämte tillhörande löpsedel och bilaga.

Inte bara unga väljer bort dagspressen. Orsaken till att så många väljer bort dagspressen illustreras tydligt i den inbakade artikeln från “Journalisten.se” ovan. Generellt sett är det en väldigt tydlig förklaring men om någon tidningsmagnat skulle fråga, “hur löser vi det då, vi upplever att vi gör allt rätt?” Då blir det svårare.

Det handlar om att fylla sin funktion, att besökaren får vad hen förväntar sig. Antingen behöver man byta ut definitionen “tidning”, eller så måste man skräddarsy efter läsarnas förväntningar. Min forskning på hemsidor med ett väldigt stort antal besökare visar att de mest besökta är väldigt enkla.

Vad behövs

Har du hört talas om “hisspresentation” någon gång? Det myntades som en förklaring på vad en CV skulle innehålla. Från bottenvåningen i hiss till nästa plan ska den arbetssökande kunna presentera och pitcha sig själv. I princip, en text längre än fyra rader kräver belöning till läsaren. Så mina texter på Xristine.com blir inte lästa frivilligt. Läsaren måste känna mervärde av att läsa allt.

Varför skriver jag så långt då? Psykologin bakom texter ligger långt före sökmotorernas inställningar. För att vi ska bli mer intressanta för algorithmerna än WSJ (Wall Street Journal), måste vi skriva och skriva och skriva till blyertspennan tar slut. Dessutom är de flesta SEO-verktyg programmerade att bara godkänna spaltmeter av nonsens och stilistikt korrekta texter.

Finns det något värre än de färgglada säljbreven med 13 fonter som erbjuder ultrafantastiska, hyperbra, superlösningar på enormt många sidor, bara för att i botten av texten erbjuda en bluff för $1489?

Vidare är det tydligt att lite information på ett bräde är mer attraktivt ur läsarsynpunkt än en bräda täckt med text. Därav chatternas framgång och som exempel 9GAG.com. Man vet vad som försiggår på sidan, det går inte att misstolka vad apparna är till för och de fyller sin funktion.

Det är att fylla sin funktion. Xristine.com fyller i dagsläget inte alls sin funktion med ett snyggt grafiskt galleri, användarvänlighet och få förstår vad jag pysslar med.

En vän frågade om jag skrev om hen i en blogg?

Absolut inte! Om någon känner igen sig så beror det på att vi alla delar ett eller flera drag. Jag har arbetat med och mot människor i över 35 år, jag är väldigt social när det krävs av mig. Jag är drivande och trygg, därför har bekantskapskretsen också blivit väldigt stor.

Texternas exempelindivider och när i tiden något hände, är så långt tillbaka att man kan anse fallstudierna preskiberade. Igår skrev jag som exempel om en fd arbetsgivares beteende för mer än 15 år sedan.

Den här informationen ligger tillsvidare på bloggens framsida. När bloggen flyttar kommer informationen ligga i den nya hemsidans policy.

För att en hemsida ska locka

Jag är väl medveten om vad som krävs av en hemsida. Jag har delat upp min tid i projekt mellan olika objekt. Därför tar det tid att färdigställa. Jag gör allt själv.

Skriv helst inte “jag” i texter som är berättande. En blogg eller artikel bör ha ny fet rubrik när den tenderar att bli för lång. Dela upp texten i sektioner.

Jag valde att göra min undersökning på en högstadieskola. Jag kontaktade en lärare via mail som jag sedan fick göra mina observationer hos. Jag observerade klassen i 60 minuter.

Kommentar: I exemplet ovan är bruket av jag inte helt oproblematiskt, eftersom det handlar om valet av metod, men texten kan uppfattas som alltför personlig och jag-centrerad. Ett alternativ är att formulera om med hjälp passiv-konstruktioner:

Undersökningen gjordes på en högstadieskola. En lärare kontaktades via mail och observationen utfördes sedan i dennes klass. Observationen omfattade 60 minuter.

Här finns mer om akademisk text!

  • Hemsidan ska undvika spretighet. Antingen skriver man om barnvagnar eller skönhet med fast inriktning. Har man mer att säga bör det finnas valbara kategorier.
  • Texten ska vara lättläst. Kursiv text kräver bokstav-för-bokstav läsning. När vi lärt oss skriva och ögat tränats på att uppfatta information snabbt, likt fotografiskt minne, då stör fel font läsupplevelsen.
  • Versaler (stora bokstäver) tolkas som om vi är högljudda, skriker eller påpekar kraftfullt.
  • De tre punkterna “…” innan text innebär att något yttrats tidigare i samband med citat eller efter ett ofärdigt avslut. Sammanfattningen hänger i luften. Det är alltid bara tre st punkter.
  • Webbplatsen bör inte ha för mycket plotter på landningssidan.

Alla punkter ovan kommer Xristine.com att anpassas efter.

Skvallermagazinet till OP1

Överlag är fler än färre intresserade av allt annat än katastrofer och skitsnack. Det finns saknad efter redaktionella texter med en blandning av fakta och skönlitteratur. Fler inspireras av romaner än av deckare osv.

Tekniska fakta om Xristine.com

Xristine.com saknar header. Sedan headern togs bort har det varit färre överbelastningsattacker. Hackare från 3 specifika länder har istället ökat och försökt att logga in. Normalt sett brukar jag spåra förbi VPN, men leverantörerna av internettjänster i detta fall ansvarar själva för användarmissbruk.

De tre hackarattackerna kommer från USA, Ryssland och Kina med lika många försök. Som man brukar säga, “en gång ingen gång, två gånger en gong-gong“! Även om internetleverantörerna kommer från dessa länder, betyder det inte att hackarna gör det. Det är värt att notera.

Jag har även tagit bort xmlrpc som inte behövs egentligen och är en vanlig hackarväg in på hemsidor. xmlrpc har ersatts (kan ersättas) med rest-API.

XML-RPC tillåter hackare göra systemanrop som kan vara farligt för applikationen och servrarna. En hackare kan också använda den här metoden för att utlösa en DOS-attack mot applikationen.

DDOS attack eller DOS attack?

Denial-of-service attack (DoS-attack) är en cyberattack där förövaren försöker göra en hemsida otillgänglig för användare genom att tillfälligt eller obestämt störa hemsidans funktioner. Denial of service orsakas för att hemsidan överbelastas med trafik.

*Bör noteras att trafikbegränsade hemsidor (webbhotelleverantören begränsar) kan misstas för DoS-attack vid krash. Servern klarar av lokal trafik men när hemsidan når sökmotorer överbelastas den lätt nattetid av internationell trafik.

I en Distribuerad-Denial-of-Service-attack (DDoS-attack) är den inkommande trafiken från många olika källor och svårare att stoppa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *