Regeringen har fattat beslut om Sveriges nationella strategi för klimatanpassning. I arbetet med strategin har regeringen konstaterat att det behövs ny lagstiftning för att effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet och tydliggöra både ansvarsfördelning och finansieringsmodeller. Därför tillsätter regeringen en utredning som ska leverera förslag på ny lagstiftning nästa år.
– De senaste årens extrema väderhändelser visar oss alla att vårt samhälle behöver bli mer robust mot naturolyckor och klimatförändringarnas effekter. Nu måste vi gå från ord till handling i klimatanpassningsarbetet, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
– Det krävs mycket bättre samarbete mellan bland annat myndigheter, kommuner och fastighetsägare. Vi behöver också ta fram ny lagstiftning för att förtydliga både ansvarsfördelningen och finansieringsmodeller för att kunna effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet, så att det kan genomföras i snabbare takt, säger Romina Pourmokhtari.
Regeringen har nu reviderat den nationella strategin för klimatanpassning som innehåller regeringens handlingsplan för klimatanpassning inom en rad områden. Genomgående avser regeringen att det ska finnas en tydligare samordning mellan klimatanpassning och krisberedskap. Krisberedskap stärks av att exempelvis infrastruktur och vattenförsörjning är robust även i ett förändrat klimat.
Regeringen kommer att utveckla statens klimatanpassningsarbete genom att ta fram mål och beslutsunderlag för att alla aktörer ska kunna arbeta mer strategiskt och samhällseffektivt med klimatanpassningen.
Takten i klimatanpassningsarbetet måste öka på lokal nivå och regeringen vill nu ta bort de hinder som idag finns i lagstiftningen. Regeringen har därför utsett Johan Hjalmarsson till särskild utredare, som i april nästa år ska lämna förslag på hur kostnadseffektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras snabbare, genom ny eller anpassad lagstiftning samt tydligare finansieringsmodeller.
