Regeringen har beslutat om en ny förordning som ställer tydligare krav på konsekvensutredningar. Det nya regelverket innebär förbättrade förutsättningar för myndigheter, kommittéer och särskilda utredare att ta fram kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt motiverade förslag.
Varje år tar kommittéer, särskilda utredare och statliga förvaltningsmyndigheter fram ett stort antal konsekvensutredningar inför beslut och förslag om lagar och regler. På senare år har Sverige dock fått kritik för att reformer som genomförs inte har föregåtts av tillräckligt utförliga konsekvensutredningar.
Den nya förordningen ställer tydligare krav på att den åtgärd som övervägs verkligen är motiverad och att konsekvenserna, så långt som möjligt, blir allsidigt belysta. I och med den nya förordningen ställs också nya krav på att även myndigheter, som huvudregel, ska ta fram en konsekvensutredning när de lämnar förslag till regeringen.
– Den här regeringen har tagit ett helhetsgrepp om utredningsväsendet och tillsatt flera snabbutredningar för prioriterade frågor. I ljuset av detta blir det ännu viktigare att förslagen som tas fram och konsekvenserna av dem är ordentligt belysta. Så skapar vi förutsättningar för att vi får en ändamålsenlig och effektiv lagstiftning på plats, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Ekonomistyrningsverket ges ett nytt ansvar för vägledning, utbildning och metodstöd till dem som ska ta fram konsekvensutredningar.
