– Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Internationella kvinnodagen påminner oss om hur angeläget jämställdhetsarbetet är världen över, och även om vi har kommit långt i Sverige så kan vi göra betydligt mer. Regeringen växlar därför upp arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och för att öka den ekonomiska jämställdheten, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg och fortsätter:
– Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är prioriterat för regeringen. Här finns många utmaningar, men vi har bestämt oss – hedersrelaterat våld och förtryck har ingen plats i vårt samhälle.
– Kunskaperna behöver öka bland yrkesverksamma, eftersom hedersrelaterat våld och förtryck kan kräva en annan typ av insatser än i fall där hedersmotiv saknas. Det gäller inte minst där någon misstänks eller åtalas för brott. Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen och Polismyndigheten har pågående uppdrag som kommer att göra skillnad när det gäller kunskap och bemötande, tillgång till skydd och stöd samt att öka upptäckten av våldsutsatthet, säger Paulina Brandberg.
Nytt åtgärdsprogram
Nästa steg i regeringens arbete för att säkerställa ett samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Hedersrelaterat våld och förtryck kommer genomgående att ha hög prioritet i programmet.
Pressmeddelande: Nytt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor ska tas fram
Utredning om nytt delmål
I augusti 2023 fattade regeringen beslut om en utredning för en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Utredaren ska bedöma om det bör införas ett särskilt jämställdhetspolitiskt delmål för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är bland annat. att föreslå hur hedersrelaterat våld och förtryck kan ges ökat fokus i jämställdhetspolitiken och i samhället. Uppdraget delredovisades den 7 mars 2024 och ska slutredovisas den 28 februari 2025.
Pressmeddelande:Utredning föreslår ny och mer inkluderande målformulering
Bättre möjligheter att få stöd nattetid
Regeringen har beslutat om ett tillskott till Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet på 3 miljoner kronor för 2024. Syftet är att bemanningen på stödlinjerna för våldsutsatta ska öka, särskilt nattetid, så att fler som ringer ska ha möjlighet att komma fram och få stöd.
Pressmeddelande: Stödlinje för våldsutsatta förstärks nattetid
Nationellt inrapporterings- och uppföljningssystem vid bortförande utomlands
Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att lämna förslag på hur ett nationellt inrapporterings- och uppföljningssystem av ärenden där ett barn eller en vuxen har blivit bortförd utomlands kan utformas. Uppdraget ges mot bakgrund av att det saknas systematiserad inrapportering och uppföljning av hur många barn och vuxna som förs utomlands varje år. För att kunna sätta in rätt insatser behövs en bättre bild av problemets omfattning. Uppföljningen behöver också bli mer strukturerad och systematiserad för att berörda aktörer ska kunna vidta rätt åtgärder för att förbygga skadliga utlandsvistelser och för att ge utsatta rätt stöd och skydd.
Lägesbild om utsatthet hos nationella minoriteter tas fram
Regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att sammanställa en lägesbild av utsattheten och främja insatser för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck bland barn och vuxna som tillhör de nationella minoriteterna. Utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck ska särskilt uppmärksammas liksom hbtqi-personers utsatthet.
Regeringen bedömer att det finns behov av insatser för att höja kunskapen om utsattheten för mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck bland vuxna och barn som tillhör de nationella minoriteterna. Särskilt när det gäller hedersrelaterat våld och hbtqi-personers utsatthet. Regeringen bedömer även att det behövs kunskap om vilka förebyggande och stödjande insatser som finns idag, samt kunskapshöjande insatser som tar hänsyn till de specifika behov som kan finnas hos respektive nationell minoritet.
Uppdraget baseras bland annat på de internationella rekommendationer Sverige har fått inom granskningen av efterlevnaden av Istanbulkonventionen.
Kvinnors företagande och ägande främjas
Ett jämställt land tar vara på all kompetens, innovation och företagande som behövs för hållbar ekonomisk tillväxt, vilket gör det möjligt att hantera de stora samhällsutmaningarna. Sverige är internationellt sett ett mycket jämställt land, men det råder fortfarande en ekonomisk ojämställdhet. Kvinnor har idag i genomsnitt lägre sysselsättningsgrad, kortare arbetstid, högre frånvaro samt lägre lön och kapitalinkomster än män. Den lägre livsinkomsten får självklart också genomslag längre fram i livet i form av lägre pensioner. Regeringen tar därför nya steg för att öka den ekonomiska jämställdheten.
Tillväxtverket har tillsammans med bland annat Jämställdhetsmyndigheten fått i uppdrag att främja kvinnors företagande och ägande. Det handlar om ett omfattade och långsiktigt uppdrag som syftar till att stärka kvinnors ställning som företagare och deras roll i näringslivet. Samtidigt bidrar uppdraget till ökade investeringar i svenska företag, vilket i sin tur stärker Sveriges ekonomi och konkurrenskraft.
Pressmeddelande: Nytt uppdrag ska stärka kvinnors företagande
Jämställdhetsmyndigheten har i sitt regleringsbrev för 2024 fått i uppdrag att analysera bostadsmarknaden utifrån ett jämställdhetsperspektiv, inklusive vilka möjligheter det finns för unga att etablera sig på bostadsmarknaden. Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) har i sitt regleringsbrev för 2024 fått i uppdrag att analysera hur ökat distansarbete har påverkat jämställdheten. Både analysen av jämställdhet på bostadsmarknaden och hur distansarbete har påverkat jämställdheten kommer att ge viktig kompletterande information om hur den ekonomiska jämställdheten ser ut och vad som kan göras för att förbättra den.
Pressmeddelande: Nya steg för att öka den ekonomiska jämställdheten
En tydlig röst i världen
I en omvärld där kvinnors och flickors rättigheter i flera länder och regioner ifrågasätts ska Sverige vara en tydlig röst och försvarare av jämställdhet. Regeringen kommer under året att strategiskt främja jämställdhet inom multilaterala samarbeten inom bland annat EU, FN, Nordiska Ministerrådet och OECD.
I FN:s kvinnokommissions möte den 11-22 mars, Commission on the Status of Women (CSW), lyfter Sverige tillsammans med de nordiska grannländerna särskilt frågor om ekonomisk jämställdhet och ekonomiskt våld. Sverige är fortsatt aktivt i en koalition om ekonomisk jämställdhet inom ramen för FN-initiativet ”Generation Equality” tillsammans med andra progressiva medlemsländer, civilsamhällesorganisationer, multilaterala organisationer, företag och filantropiska organisationer. Fokus i koalitionens arbete ligger på frågan om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet under 2024 fokuserar på två teman på jämställdhetsområdet – arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och ekonomisk jämställdhet. Ordförandeskapet initierar en större nordisk studie om hur regionen arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare arrangeras ett seminarium om ekonomisk jämställdhet på temat ”Vägar till jämställd integration – utrikesfödda kvinnors arbetsmarknadsetablering”. Här lyfts erfarenheter från de nordiska ländernas arbete för att öka utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.
Sveriges ordförandeskap i Nordiska Ministerrådet ska även bidra till genomförandet av den nordiska färdplanen för att främja jämställdhet, kvinnors och flickors rättigheter och hbtqi-personers lika rättigheter.
