Den organiserade brottsligheten har växt sig stark på den svenska arbetsmarknaden. Allt fler exempel upptäcks på hur hänsynslösa kriminella utnyttjar arbetskraft i Sverige. Därför satsar nu regeringen 30 miljoner på träffsäkra kontroller mot arbetslivskriminalitet.
Att Sverige ska ha en arbetsmarknad fri från brott, fusk och utnyttjande av arbetstagare borde vara en självklarhet. Verkligheten ser dock tyvärr annorlunda ut. I min tidigare roll som åklagare såg jag på nära håll den utsatthet som kan drabba enskilda människor. Jag minns särskilt de som blev offer för cyniska människohandlare, hitsmugglade under falska löften eller hot, och som sedan tvingades arbeta under närmast slavliknande förhållanden.
Att detta förekommer på den svenska arbetsmarknaden år 2024 är givetvis inget vi kan acceptera – och vi måste agera med full kraft.
Förutom det lidande utsatta arbetstagare drabbas av när de utnyttjas av hänsynslösa kriminella som söker makt, inflytande och pengar, utgör arbetslivskriminaliteten också ett hot för svenska företag, anställda och samhället i stort genom att skapa stor otrygghet och snedvrida konkurrensen på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt används den även som en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten.
Ett viktigt led i regeringens hängivna arbete med att trycka tillbaka den ökande brottsligheten och återupprätta tryggheten, är att krossa den kriminella ekonomin. Pengarna till den kommer från många håll, till exempel från narkotikahandeln, brott mot välfärdssystemen och inte minst från arbetslivskriminaliteten.
Uppskattningar visar att den kriminella ekonomin kan uppgå till så mycket som 100–150 miljarder kronor årligen, pengar som göder gängen. Att strypa inflödet av pengar är helt avgörande för att förhindra att den organiserade brottsligheten fortsätter växa och hota vårt samhälle.
Steg för steg har den kriminella ekonomin spridit sig genom samhället. Den påverkar företagen, välfärden och den svenska arbetsmarknaden. Därför finns det inte en specifik åtgärd eller reform som kommer strypa den kriminella ekonomin, i stället behövs en kraftsamling från hela samhället.
Under en alltför lång tid har arbetet med att motverka den kriminella ekonomin hållits tillbaka. Nu genomför dock regeringen äntligen det paradigmskifte i brottsbekämpningen som borde gjorts för länge sedan. Vi river sekretessmurarna mellan myndigheterna så att de får verkliga förutsättningar att gemensamt angripa problemet från alla håll. Det här handlar om ett helt grundläggande perspektivskifte i hur man ser på informationsutbyte mellan myndigheter.
Effektivitet i brottsbekämpningen är förstås helt nödvändigt, men regeringen nöjer sig inte med det. I vårändringsbudgeten ökar vi därför resurserna till arbetet mot arbetslivskriminalitet med ytterligare 30 miljoner kronor. Pengar kommer gå till mer träffsäkra kontroller mot arbetslivskriminalitet.
Tillskotten är ytterligare ett viktigt steg i regeringens kamp mot arbetslivskriminaliteten. Kampen är långt ifrån över, men de ökade resurserna kommer att göra det lättare för oss att ta oss närmare målet. Regeringen är fast besluten om att arbetslivskriminaliteten ska krossas.
Paulina Brandberg, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister
