Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning som ska se över reglerna om rättsliga biträden. Syftet är att, med utgångspunkt i rätten till en rättvis rättegång, dämpa kostnadsutvecklingen, upprätthålla förtroendet för offentliga försvarare och stärka enskildas möjligheter att ta till vara sin rätt.
Uppdraget består av tre delar: att föreslå åtgärder för att skapa en bättre kostnadskontroll över statens utgifter för rättsliga biträden, att ta ställning till åtgärder för att förbättra enskildas rättigheter på området och att ta ställning till om det behövs åtgärder för att stärka förtroendet för offentliga försvarare.
Skärpt kostnadskontroll för rättsliga biträden
Samhällets resurser är begränsade och de offentliga medlen ska användas på bästa och mest effektiva sätt. Ett effektivt och väl fungerande statligt ersättningssystem gör att förtroendet för de rättsliga biträdena och deras arbete ökar, vilket i förlängningen värnar rättssäkerheten. Därför ska utredaren bland annat
- analysera på vilket sätt en utökad användning av schablonersättning, så kallad brottmålstaxa, skulle kunna ha en kostnadsdämpande effekt,
- ta ställning till om kraven på rättsliga biträdens kostnadsräkningar bör skärpas,
- ta ställning till om systemet för extern kontroll av rättsliga biträdens ersättningsanspråk i brottmål bör förändras.
Stärkta rättigheter för enskilda
I syfte att stärka enskildas möjligheter att ta tillvara sin rätt i domstol ska utredaren bland annat
- föreslå hur rätten till målsägandebiträde i överrätt kan stärkas,
- ta ställning till om målsägandens processuella rättigheter vid talan om enskilda anspråk på grund av brott bör stärkas,
- ta ställning till om enskilda i vissa fall bör kunna beviljas ersättning för rättegångskostnader inom ramen för ett mål i allmän förvaltningsdomstol.
– Vi lägger nu grunden för flera viktiga reformer för att stärka rättssäkerheten och stödet till brottsoffer i våra domstolar. Vi vill bland annat stärka rätten till målsägandebiträde, särskilt för äldre och för våldsutsatta kvinnor. Vi vill också säkerställa att frågor om skadestånd till brottsoffer handläggs tillsammans med brottmålet. Samtidigt vill vi även se även se andra frågor som rör rättsliga biträden, för att säkerställa att rättsväsendets resurser används på bästa sätt, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Ökat förtroende för offentliga försvarare
På senare tid har flera fall uppmärksammats där offentliga försvarare misstänkts och dömts för allvarliga brott och för att ha brutit mot god advokatsed. Det är viktigt för rättssäkerheten att offentliga försvarares arbete håller hög kvalitet och att de har den kompetens som krävs för uppdraget. Därför uppdrar regeringen åt utredaren att lämna förslag på hur behörighetskraven för offentliga försvarare bör skärpas samt ta ställning till om timkostnadsnormen bör differentieras beroende på om det rättsliga biträdet är advokat.
– Det är oacceptabelt att det finns advokater som missbrukar sin roll och sin titel. Det skadar förtroendet för advokatkåren och för rättsväsendet i stort. Vi vill värna en oberoende advokatkår, och Advokatsamfundets tillsyn över landets advokater är en viktig del av detta. Samtidigt är det angeläget att regeringen säkerställer att de regler som finns lever upp till samtidens krav, och därför får utredningen i uppdrag att överväga förslag som kan värna förtroendet för advokatkåren, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025.
Uppdrag till Domstolsverket att förbereda inrättandet av en digital process för rättsliga biträdens kostnadsräkningar
Regeringen har också beslutat att ge Domstolsverket i uppdrag att förbereda inrättandet av en digital process för rättsliga biträdens kostnadsräkningar i domstol. Processen ska bland annat förbättra domstolarnas kontroll av kostnadsräkningar och möjliggöra att fel och dubbeldebitering kan motverkas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025.
