Regeringen har beviljat bidrag till två organisationer som arbetar globalt mot antibiotikaresistens. ReAct, Uppsala universitet, har beviljats knappt två miljoner kronor och Klinisk mikrobiologi, Region Kronoberg, har beviljats 800 000 kronor.
– Antibiotikaresistens utgör en global hälsofara, som hotar modern sjukvård och kräver insatser från hela det internationella samfundet. Både Klinisk mikrobiologi i Region Kronoberg och ReAct vid Uppsala universitet bedriver ett värdefullt arbete för att minska antibiotikaresistensen i världen, säger socialminister Jakob Forssmed.
Regeringen har beviljat Klinisk mikrobiologi i Region Kronoberg 800 000 kronor för att 2024 bedriva arbete i egenskap av WHO Collaborating Centre (CC) inom antibiotikaresistens. Syftet med verksamheten är stärkt global kompetens gällande bakteriebestämning och resistensdata i länder som behöver sådant stöd. På så sätt bidrar man till både bättre vård för patienter och till att resistensdata från aktuella länder är pålitliga och kan ligga till grund för internationell resistensövervakning.
Regeringen har även beviljat ReAct vid Uppsala universitet 1 999 100 kronor för globalt arbete under 2024. Fokus ska vara på insatser inför FN:s Generalförsamlings högnivåmöte om antibiotikaresistens. ReAct har en unik global roll och nätverk för att kunna mobilisera olika aktörer inför mötet, liksom att arbeta för rättvis och hållbar tillgång till antibiotika på global nivå.
Den svenska strategin för arbetet mot antibiotikaresistens förlängdes i december 2023 och gäller till och med 2025. Verksamheten vid Collaborating Centre i Region Kronoberg och ReActs arbete relaterar till flera av målen i strategin, bland annat mål 7 som handlar om ledarskap inom EU och internationellt arbete, eftersom antibiotikaresistens och annan antimikrobiell resistens är ett globalt och tvärsektoriellt hälsohot som kräver insatser från hela det internationella samfundet.
Organisationerna ska slutredovisa arbetet till Socialdepartementet senast den 31 mars 2025.
