Regeringen har beslutat om en proposition med förslag på ändringar i bestämmelserna om hets mot folkgrupp. Förslagen innebär bland annat att förnekande av vissa folkmord, som exempelvis Förintelsen, uttryckligen kriminaliseras.
– Det här handlar om att slå vakt om grundläggande värden som utgör fundament för vår demokrati. Med det här förslaget stärker vi skyddet mot och tar tydligare avstånd från kränkningar på rasistiska grunder, inte minst med antisemitiska motiv. Att enskilda brottsoffer i de skyddade grupperna kan få status som målsägande och därmed rätt till skadestånd är en viktig del i detta, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
– Regeringen kommer aldrig att acceptera att judar i Sverige inte vågar vara öppna med sin identitet. Vi arbetar på bred front för att motverka antisemitism och för att öka kunskapen om Förintelsen. Utbildning är vårt bästa vaccin mot att historien ska upprepa sig men vi måste också göra allt vi kan för att möta den oacceptabla antisemitismen och förintelseförnekelsen här och nu, säger kulturminister Parisa Liljestrand.
– Vi har alla en uppgift att föra vidare minnet av Förintelsen och att motverka den antisemitism som fortsätter att manifesteras idag. De senaste månaderna har antisemitiska hatbrott ökat kraftigt runtom i Europa. Att kriminalisera förnekande av vissa folkmord, som Förintelsen, är ett viktigt sätt att motverka antisemitism, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.
– Regeringen har höjt statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder som finns att söka för trossamfund och andra organisationer inom det civila samhället. Men vi får aldrig vänja oss vid tungt beväpnade poliser utanför synagogor, eller att föräldrar inte vågar skicka sina barn till judiska skolor och att gudstjänster ställs in. Antisemitismen måste kvävas långt innan den kan växa sig stark. Förnekande eller förvanskande påståenden om Förintelsen göder antisemitism och det är inte minst mot denna bakgrund som vi nu tar detta steg vidare, säger socialminister Jakob Forssmed.
I Sverige finns ett starkt straffrättsligt skydd mot hatpropaganda på rasistiska grunder, bland annat genom straffansvaret för hets mot folkgrupp. Men det finns behov av att säkerställa att lagstiftningen är tillräckligt tydlig för att möta samhällets avståndstagande från exempelvis förnekande av Förintelsen.
Förslagen i propositionen bygger på de förslag som lämnades av en enig parlamentarisk kommitté under våren 2023. I propositionen föreslår regeringen att bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken förtydligas och att tillämpningsområdet i viss mån utvidgas på så sätt att
- förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras,
- det av lagtexten tydligt framgår att regleringen omfattar uppmaning till våld, och
- enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd och därigenom målsägandestatus och rätt till skadestånd.
De ändringar som föreslås innebär inte att det straffbara området utökas. Ändringarna innebär inte heller att yttrandefriheten inskränks i ytterligare mån.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024 i brottsbalken och den 1 januari 2027 i tryckfrihetsförordningen.
Genom lagförslagen tar regeringen hand om de synpunkter som EU-kommissionen har haft gällande Sveriges genomförande av det så kallade rasismrambeslutet, som är EU:s straffrättsliga instrument i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet.
