Regeringen har beslutat om en proposition med förslag som ger de brottsbekämpande myndigheterna utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel, till exempel hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, för att förebygga och förhindra allvarliga brott. Även inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation ska få användas för att förebygga och förhindra fler typer av brott, som grovt bedrägeri, grovt skattebrott och grovt bidragsbrott.
– Den 1 oktober 2023 fick polis och åklagare möjlighet att använda preventiva tvångsmedel för att trycka tillbaka den grova gängbrottsligheten. Vi kan se att verktygen, under den korta tid de varit i kraft, redan haft effekt. Men fler verktyg behövs. Med de här förslagen flyttar vi fram brottsbekämpningens positioner ytterligare så att fler brott kan förhindras innan de sker, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Regeringen föreslår att möjligheterna att använda preventiva tvångsmedel ska utökas ytterligare, något som har efterfrågats av Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.
I propositionen föreslår regeringen bland annat följande lagändringar:
- Fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, till exempel hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas i preventivt syfte mot bland annat spioneri, terroristbrott och allvarlig brottslighet som begås i kriminella nätverk.
- Inhämtning av vissa uppgifter om elektronisk kommunikation utanför en förundersökning ska få ske i fråga om fler typer av brott, till exempel grovt bedrägeri, grovt skattebrott, grovt bidragsbrott och grov smuggling.
- Genomsökning på distans ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter. Det innebär att handlingar som lagras utanför en telefon eller dator, till exempel på en extern server eller i det så kallade molnet, får genomsökas i vissa ärenden där utlänningar utgör ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet.
- Rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning.
– De här förslagen kommer också ge brottsbekämpningen bättre möjligheter att förhindra ekonomisk brottslighet, något som efterfrågats av bland annat Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Detta kommer bli centralt i arbetet framåt med att strypa den kriminella ekonomin, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2024.
