Regeringen har fattat beslut om en proposition med förslag som stärker skyddet för de polisanställda som arbetar i den yttersta skärningspunkten mot den organiserade brottsligheten. Förslagen innebär att anställda vid Polismyndigheten i vissa fall ska kunna använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och andra handlingar.
Av flera undersökningar framgår att Polismyndighetens anställda i hög grad utsätts för våld, hot och trakasserier. Den ökade risken gäller i synnerhet de anställda inom Polismyndigheten som arbetar mot den organiserade brottsligheten.
– Vi kan aldrig acceptera att polisanställda som gör sitt yttersta i kampen mot den organiserade brottsligheten utsätts för våld, hot eller trakasserier. Det får allvarliga konsekvenser för de personer som drabbas, men också för vårt samhälle i stort. Det finns ett omedelbart behov av skydd för de polisanställda som arbetar närmast den organiserade brottsligheten. Därför går regeringen nu vidare med förslag som stärker skyddet för vissa polisanställda, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
– Den här möjligheten är en självklarhet som borde varit på plats för länge sedan. Tillsammans med regeringen skyddar vi dem som skyddar oss alla. Vi tittar nu också på förslag som ska minska utsattheten för andra offentliganställda som arbetar brottsbekämpande, säger Richard Jomshof (SD), ordförande i justitieutskottet.
– Den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten har fått fäste i vårt land och som en följd har de grova våldsbrotten ökat. De kriminella har ett stort våldskapital och tvekar inte att använda hot och våld mot de poliser som möter dem i tjänsten. Klimatet har hårdnat betydligt och polisen är samhällets spjutspets för att möta och stoppa våldet. Det är därför viktigt att vi som politiker och lagstiftare gör vad vi kan för att stötta dem som är satta att skydda oss andra, säger Torsten Elofson (KD), rättspolitisk talesperson.
– När poliser blir hotade av kriminella med stort våldskapital och avsaknad av konsekvenstänk måste det tas på allvar. Poliser måste kunna göra sitt jobb utan risk för hot och våld, säger Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson.
Förslagen innebär att Polismyndigheten ska få besluta att en anställd ska få använda en annan uppgift än sitt namn i vissa ärenden. Det gäller ärenden som rör en person som kan antas tillhöra eller verka för en organisation eller grupp där brottslig verksamhet av allvarlig eller omfattande karaktär utövas. Dessutom ska det finnas en påtaglig risk för att den anställde eller någon närstående till denne utsätts för hot eller våld. Vidare föreslås att sekretess som huvudregel ska gälla för uppgifter som kan bidra till upplysning om identiteten på den anställde vid Polismyndigheten.
För att möjliggöra en utvärdering av regelverket föreslås att bestämmelserna tidsbegränsas till att gälla i fem år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 april 2024.
