Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som innebär att Polismyndigheten ska kunna införa säkerhetszoner, där polisen har särskilda befogenheter att söka efter vapen och andra farliga föremål. Syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.
– Sverige har utomordentligt allvarliga problem med skjutningar och sprängningar. De kriminella nätverken har ett stort våldskapital, och är helt likgiltiga inför hur våldet drabbar oskyldiga. I det läge vi befinner oss i finns ett stort behov av att pröva nya åtgärder som kan trycka tillbaka våldet. Regeringen har därför fattat beslut om en proposition med lagförslag om säkerhetszoner. På så sätt får polisen nya verktyg att kyla ned konflikter, bryta våldsspiraler och förhindra hämndaktioner. Allt för att värna tryggheten och rörelsefriheten för hederliga medborgare i vårt land, säger Gunnar Strömmer.
Under de senaste 10 åren har det dödliga skjutvapenvåldet tredubblats. Samtidigt var antalet sprängningar under 2023 det högsta som har noterats i Sverige. För att bryta utvecklingen behövs effektivare verktyg. Regeringen föreslår därför i en proposition att säkerhetszoner ska få införas av Polismyndigheten.
Förslagen innebär att Polismyndigheten ska få införa en säkerhetszon i ett avgränsat område om det med hänsyn till en konflikt i eller mellan grupper finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning. I säkerhetszonen ska polisen få utökade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål.
Det ska inte krävas en konkret brottsmisstanke, utan grunden för ingripande kan i stället bygga på exempelvis en riskprofil som arbetats fram med hjälp av underrättelser och polisiär erfarenhet. En säkerhetszon får bara införas om fördelarna med en zon överväger nackdelarna.
Systemet med säkerhetszoner omgärdas av flera rättssäkerhetsgarantier. Som exempel ska ett beslut om en säkerhetszon enligt förslagen gälla högst två veckor åt gången och kunna överklagas till domstol. Vidare ska varje ingripande som sker i en zon dokumenteras.
I propositionen föreslår regeringen att en utvärdering av lagstiftningen ska inledas cirka tre år efter regleringen trätt i kraft. Behovet av detta har såväl remissinstanser som Lagrådet betonat. Utvärdering ska ske antingen genom en utredning eller genom ett uppdrag till relevant myndighet. Vid utvärderingen ska användningen av säkerhetszoner ur ett effekt-, likabehandlings- och integritetsperspektiv, den praktiska användningen och det fortsatta behovet av regleringen att analyseras.
Lagrådet pekade i sitt yttrande på att den snabba tidsplanen kan begränsa regeringens möjlighet att överväga Lagrådets synpunkter. Regeringen har senarelagt ikraftträdandet med en månad till den 25 april 2024, och har använt tiden till att analysera Lagrådets yttrande och göra lämpliga anpassningar av lagförslaget utifrån det.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 25 april 2024.
