Finansminister Elisabeth Svantesson har i dag tagit emot Subventionsbrottsutredningens betänkande om ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag. I betänkandet lämnar utredningen förslag som ska stärka skyddet för de statliga stöden till företag och föreningar.
Den grova organiserade brottsligheten är systemhotande. För att bekämpa den behöver den kriminella ekonomin strypas. Varje år betalar staten ut över hundra miljarder kronor i statliga stöd till företag och föreningar. Samtidigt finns det inte tillräckliga kontrollmöjligheter för att förhindra att kriminella använder företag och föreningar som brottsverktyg och fuskar med stöden. En utredning har därför haft i uppdrag att bland annat se över det straffrättsliga skyddet för statliga stöd till företag.
– Vi befinner oss i ett nödläge och för att knäcka den grova organiserade brottsligheten behöver vi strypa den kriminella ekonomin. Regeringen arbetar nu på bred front med detta och utredningens förslag kommer att vara en viktig del i det fortsatta arbetet, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Utredningen har bland annat haft i uppdrag att undersöka hur ett särskilt straffrättsligt skydd, motsvarande det som finns i bidragsbrottslagen för ekonomiska förmåner och stöd till enskilda personer, kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Behovet av att förstärka det straffrättsliga skyddet för de statliga företagsstöden blev tydligt under pandemin, då omfattande statliga stöd betalades ut till företag under kort tid.
Utredningen föreslår att det ska införas ett nytt brott kallat subventionsbrott. Den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden och på så sätt orsakar fara för att ett statligt företagsstöd betalas ut på felaktiga grunder eller inte återkrävs ska dömas för brottet. Även den som begår en sådan gärning av grov oaktsamhet ska kunna dömas för brott.
Samtidigt föreslår utredningen att en ny underrättelseskyldighet ska gälla när det finns anledning att anta att ett statligt företagsstöd har betalats ut eller kommer att betalas ut felaktigt, eller om stödet har använts på ett felaktigt sätt. Underrättelseskyldigheten ska omfatta de myndigheter och organisationer som beslutar om stöd samt regionerna och Kronofogdemyndigheten.
Utredningen föreslår att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2026.
