Den 12 april bjöd EU-minister Jessika Roswall in representanter från arbetsmarknadens parter och intresseorganisationer för att diskutera EU:s strategiska agenda för kommande mandatperiod. Syftet med mötet var att tillsammans diskutera hur innehållet i agendan ska spegla svenska intressen, värderingar och prioriteringar.
Vid mötet ska statsrådet och övriga deltagare diskutera vad EU bör göra inom ett antal politikområden under de närmaste åren och identifiera vilka frågor som är särskilt viktiga ur ett svenskt perspektiv. Områden som kommer att diskuteras är stöd till Ukraina, säkerhet och försvar, långsiktig konkurrenskraft, energi- och grön omställning, bekämpning av gränsöverskridande brottslighet, migration och rättsstatens principer. Samrådet hålls med anledning av att Europeiska rådet förväntas fastställa den strategiska agendan för EU:s inriktning för åren 2024–2029 vid EU-toppmötet i juni.
– Den strategiska agendan fungerar som en styråra för nästa kommission och därför är det viktigt att Sverige i tidigt skede är med och påverkar. Det här mötet utgör startskottet för regeringens satsning på att förnya, förbättra och fördjupa samarbetsformerna med det omgivande samhället. Den svenska rösten behöver höras tydligare i Bryssel. Det ska den här regeringen – tillsammans med andra viktiga delar av samhället – ta tag i. säger Jessika Roswall, EU-minister.
I den strategiska agendan lägger Europeiska rådet fast sina prioriteringar för kommande mandatperiod, vilket också ger vägledning för till exempel EU-kommissionens arbete med att ta fram nya förslag till EU-lagstiftning. Den strategiska agendan tas fram av EU:s stats- och regeringschefer vart femte år i samband med att det är val till Europaparlamentet och en ny EU-kommission ska utses. Arbetet leds av Europeiska rådets ordförande där ledarna diskuterar och fattar beslut tillsammans vid olika samråd.
Fördjupat samarbete framåt i form av EU-arbetsgrupper
Regeringen ser behov av fördjupat samarbete med företag och organisationer i vissa EU-frågor för att kunna inkomma med tidiga, tydliga och konkreta förslag som speglar svenska intressen till kommissionen. Därför inrättas nu så kallade EU-arbetsgrupper. Grundmodellen går ut på att konkreta EU-förslag diskuteras med företrädare från Regeringskansliet och särskilt berörda företag och organisationer.
