Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till en ny patentlag som ska ersätta den nuvarande patentlagen från 1967. Förslagen innebär att patenträtten ytterligare anpassas till internationella avtal och att handläggningen av en patentansökan förenklas. Syftet med den nya patentlagen är bland annat att effektivisera patentprocessen och skydda de ekonomiska och samhällsnyttiga värden som ligger i innovationer och uppfinningar.
– En välfungerande patenträtt är viktig för att företag och andra enskilda ska kunna skydda sina uppfinningar. Den nya patentlag som vi nu lägger fram är mer överskådlig och lättillgänglig och därmed enklare att använda för alla berörda, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Det är inte ovanligt att ett företags immateriella tillgångar i form av patent utgör deras enskilt mest värdefulla tillgång. Patent grundar sig dessutom ofta på stora investeringar. För att skydda de värden, såväl ekonomiska som samhällsnyttiga, som ligger i innovationer och uppfinningar spelar ett välfungerande patentsystem som är överskådligt och lätt att tillämpa en viktig roll.
Förslagen i lagrådsremissen innebär att ett antal av bestämmelserna i patentlagen anpassas dels till den europeiska patentkonventionen (EPC), dels till avtalet om en enhetlig patentdomstol (domstolsavtalet). Förslagen rör bland annat vilka uppfinningar som kan patenteras och ensamrättens innehåll och begränsningar.
För att möjliggöra en effektiv handläggning och underlätta förståelsen för patentprocessen förtydligas reglerna om handläggning av en patentansökan. Det görs också en övergripande språklig och redaktionell modernisering av patentlagen för att lagen ska bli mer överskådlig och lättare att förstå och tillämpa.
Den nya patentlagen och lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
