2024 är ett historiskt supervalår. Vid sidan om valet till Europaparlamentet och presidentvalet i USA hålls val i några av världens folkrikaste länder, bland dem Indien, Indonesien, Pakistan, Bangladesh och Mexiko. Aldrig tidigare har så många människor gått till valurnorna under samma år.
Demokratin ger många anledningar att fira. Samtidigt finns anledningar till oro. Dessa val sker i en tid när modern, manipulativ teknik nått nya höjder. Inte minst den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (AI) gör såväl möjligheterna att skapa trovärdig men vilseledande information som möjligheterna att sprida densamma större.
Inför sitt årliga toppmöte presenterade Världsekonomiskt forum 2024 års globala riskrapport, framtagen av 1 400 riskexperter. I rapporten lyfts desinformation och annan vilseledande information som den enskilt största risken mot stabilitet och utveckling i världen – före klimatrelaterade problem, väpnade konflikter och ekonomisk lågkonjunktur och inflation.
AI-revolutionen för med sig många möjligheter, exempelvis avseende innovation inom informations- och cybersäkerhet. AI kan även stärka svensk konkurrenskraft och välfärd. Men i händerna på fientligt sinnade aktörer kan AI användas för att identifiera eller skapa nya risker och sårbarheter. Falsk eller vilseledande information alstras i syfte att manipulera allmänna val och andra demokratiska processer. I förlängningen riskerar det att störa våra demokratiska processer, och en avgörande faktor för att stärka ett lands motståndskraft är befolkningens medie- och informationskunskap.
Den AI-kommission som regeringen tillsatt har därför i uppdrag att analysera och beskriva hur AI kan användas för innovation inom säkerhet. Syftet är att säkerställa förutsättningarna för ett öppet offentligt samtal och skydda demokratiska processer från otillbörlig påverkan. Den ska också identifiera prioriterade frågor inom säkerhet och AI där det behövs ytterligare forskning.
Det är också bakgrunden till att Kulturdepartementet under 2023 inrättade en arbetsgrupp med uppgiften att analysera hur AI-utvecklingen påverkar kultur- och mediesektorerna. Sektorernas olika grenar möter såväl utmaningar som möjligheter. Men här ryms många aktörer i samhället som åtnjuter stort förtroende hos befolkningen, och därmed utgör en ovärderlig resurs för att bygga motståndskraft i samhället och stärka den fria opinionsbildningen. Museer, bibliotek, arkiv och medier – för att nämna några.
Informations- och medielandskapet är mer komplext och mångfacetterat än någonsin förut. För många har det blivit näst intill omöjligt att bedöma avsändare, gallra bland källor och budskap och veta vem man ska lita på. Som nation behöver vi rusta oss för att möta utvecklingen. Vi behöver bli bättre på källkritik – men också på källtillit.
Regeringen har därför idag fattat beslut om ett uppdrag till Mediemyndigheten att genomföra en nationell satsning för stärkt medie- och informationskunnighet (MIK) i en tid av artificiell intelligens och desinformation. Insatsen ska bidra till att öka den grundläggande förmågan att förstå och värdera olika typer av budskap, samt tilliten till trovärdiga avsändare.
Uppdraget kräver kunskap från och samarbete med flera samhällsaktörer och det är också därför myndigheten vid genomförandet av uppdraget kommer att samverka med de myndigheter och organisationer som är aktiva inom nätverket MIK Sverige.
Internationellt framhålls Sverige och de andra nordiska länderna ofta som goda exempel på starka demokratier. Trots det är det uppenbart att det globala säkerhetspolitiska läget, kombinerat med den snabba tekniska utvecklingen, innebär att vi måste göra ännu mer för att stärka vår resiliens.
Att vi som medborgare kan förstå och värdera den information vi möter är viktigt för oss som individer – men det är också en förutsättning för att vi ska fortsätta vara en motståndskraftig demokrati.
Parisa Liljestrand, kulturminister
Erik Slottner, civilminister
