Arbetslösheten är nu uppe på 8,5 procent. Och 29 procent av dessa arbetslösa personer är långtidsarbetslösa. Det har vi inte råd med.
Hälften av alla som är i behov av ekonomiskt bistånd är det på grund av arbetslöshet. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och kommunerna har länge pekat på att stödet till långtidsarbetslösa brister.
När regeringen nu utreder en aktivitetskravsreform, med förslag om att ge kommunerna en ny obligatorisk uppgift: att ställa aktivitetskrav på mottagare av ekonomiskt bistånd, så ser vi det som en chans att få till en bättre ordning som leder till att fler går från bidrag till jobb, och som tydliggör kommunernas roll och ansvar.
Reformen kommer att innebära en kommunal skyldighet att anordna aktiviteter på heltid och en skyldighet för individer att delta. För att ställa sådana krav på en individ i utbyte mot bidrag som ger en skälig levnadsnivå måste insatserna vara verkningsfulla och leda mot egenförsörjning. Om insatserna i stället uppfattas som meningslösa urholkar det förtroendet för dem bland just de individer som behöver ha tillit till att samhället arbetar tillsammans med dem, i riktning mot ett nytt jobb.
Regeringen behöver därför ge kommunerna och berörda statliga myndigheter goda förutsättningar, om detta ska bli bra. SKR och kommunerna har därför tagit fram sex krav som reformen måste uppfylla för att kunna ta fler från bidrag till jobb:
1. Insatser som leder till jobb.
De insatser som ges inom ramen för aktivitetskravet måste vara tidigt inriktade på ett riktigt arbete. Insatserna ska vara individanpassade, parallella och sammanhållna. Det vet vi fungerar.
2. Insatser utan avbrott, i samspel med Arbetsförmedlingen.
Individer och kommuner behöver arbetsro för att genomföra aktivitetskravsinsatser i ett välfungerande samspel med Arbetsförmedlingen. Aktivitetskravsinsatser får inte ensidigt avbrytas för att ersättas av statliga insatser. Regeringen behöver också tydligare styra Arbetsförmedlingen mot att säkra en god samverkan med kommunerna för samtliga personer som har ekonomiskt bistånd. Även samverkan med civilsamhälle och näringsliv behöver bli bättre.
3. Digital information från Arbetsförmedlingen.
Att informationsöverföring sker digitalt mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna är en absolut nödvändighet för att kommunerna såväl som Arbetsförmedlingen ska kunna fatta korrekta och snabba beslut.
4. Förskola och fritidshem på heltid.
Barn till föräldrar som är föremål för insatser inom aktivitetskravet måste ha rätt till förskola och fritidshem på heltid. Det är en förutsättning för att föräldern ska kunna uppfylla sina heltidsförpliktelser och det är bra för barnens utveckling.
5. Kommunal handläggning och bedömning.
Goda förutsättningar att hantera ökade krav på handläggningen måste säkras. Det måste också finnas tillit till kommunernas bedömningar av vilka individer som bör omfattas av aktivitetskrav och i vilken omfattning.
6. Full finansiering och implementeringsstöd.
För kvalitet och likvärdighet över landet krävs full finansiering till kommunerna samt stöd till implementering och uppföljning av reformen. Detta är en omfattande reform och ett nytt uppdrag – och vi utgår ifrån att regeringen helgar finansieringsprincipen.
När utredningen om aktivitetskrav snart landar hos regeringen vill vi att budskapet från oss i Kommunsverige är tydligt: Tillsammans kan vi pressa ner arbetslösheten och ge fler den frihet det innebär att ha ett jobb att gå till.
I det arbetet måste kommunernas kompetens, lokalkännedom om arbetsmarknaden och erfarenheter nyttjas fullt ut. Och ambitionen måste vara att fler ska gå från bidrag till jobb.
Anders Henriksson
Ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Leif Sandberg
1:e vice ordförande SKR
Peter Danielsson
2:e vice ordförande SKR
