För att säkerställa morgondagens välfärd kommer landets kommuner och regioner att behöva hitta nya arbetssätt och använda potentialen i ny teknik. Bristen på vårdpersonal, socialsekreterare och annan viktig kompetens är välfärdens största utmaning. När arbetskraften inte räcker till krävs nya smarta lösningar och arbetssätt, både för att utföra välfärdstjänster och för att avlasta medarbetarna exempelvis när det gäller administration.
Artificiell intelligens (AI) är ett verktyg med stor potential att kunna förbättra samhället och hjälpa oss att möta framtidens behov, inte minst inom vård och omsorg. AI-tekniken kan bidra till en enklare vardag för medborgarna och en högre effektivitet i offentlig förvaltning.
Innovationstakten behöver öka i det offentliga Sverige. Regeringen, statliga myndigheter, regioner och kommuner behöver alla hålla ett högt tempo och göra medvetna, strategiska val.
Socialtjänsten är en av de verksamheter där AI kan bidra med mycket. Genom användning av AI inom socialtjänsten kan personalen avlastas och vi kan frigöra mer tid för att möta kommuninvånarna. I detta behöver såklart socialtjänstens chefer och medarbetare vara involverade och drivande. Både införande och användning ska ske på ett tryggt och rättssäkert sätt.
Nyligen presenterade Myndigheten för digital förvaltning (Digg), E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen slutsatserna från ett regeringsuppdrag där de erbjudit kompetenshöjande åtgärder inom AI-teknik till kommunerna. Målet med uppdraget är att underlätta för kommunerna att använda AI på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt inom socialtjänsten, genom att öka kunskapen om vilka möjligheter och förutsättningar som finns.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har kollat på olika AI-initiativ i kommunerna och i stort sett alla är i en utforskande fas eller i en planeringsfas. Det är få som, än så länge, har hunnit mäta exempelvis kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet. Därför är det extra viktigt att det nu finns en kartläggning, utförd av Digg inom ramen för regeringsuppdraget, av hur tekniken används och testas inom olika kommunala socialtjänster. De olika AI-initiativen behöver förstås även granskas juridiskt innan de börjar användas i verksamheterna.
Flera projekt gällande tillämpning av AI är på gång. Exempelvis inom schemaplanering, dokumentation eller för besvarande av enklare frågor genom en ”chatbot”. Målet med flera av projekten är bland annat att minska mängden arbetstid som går åt till administration.
Det finns ett fortsatt behov av samverkan och erfarenhetsdelning mellan kommuner och andra aktörer på området. För att erbjuda konkret hjälp har exempelvis en webbplats utformats där olika stöd och verktyg samlats tillsammans med de olika initiativen. Webbplatsen ska bland annat besvara vissa frågor gällande juridik, etik och informationssäkerhet.
Den tekniska utvecklingen går fort och vi behöver ta ytterligare steg för att AI ska kunna skapa nytta i välfärden. En förutsättning för AI är data. Ett prioriterat område är därför att tillgängliggöra data och datadelning på ett effektivt och säkert sätt.
Genom ökad kunskap hos kommunerna om AI ska det bli lättare att dela information och arbeta enhetligt. Delade lösningar och utbyte av kunskap innebär även en mer kostnadseffektiv användning av tekniken. För att minska risken för dubbelarbete är det också viktigt med samverkan när det gäller policyer, instruktioner för hur AI kan upphandlas och lösningar som kan återanvändas.
Socialtjänsten står inför stora utmaningar. Genom användning av AI finns det möjligheter att möta invånarna på nya sätt, frigöra tid för personalen och ge invånarna bättre service – på ett kostnadseffektivt sätt. Vi är tillsammans övertygade om att vi i våra olika roller nu snabbt behöver ta vara på digitaliseringens möjligheter, där AI har en stor potential att förbättra välfärden.
Erik Slottner
Civilminister
Camilla Waltersson Grönvall
Socialtjänstminister
Anders Henriksson
Ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Artikeln publicerades på Dagens Samhälles debattsajt 26 mars 2024
