PRISER & KONTAKT

image_pdfLadda ner artikeln istället!image_printSkriv ut!

Mellan 2004 och 2013 läste jag enormt mycket om utveckling i Europa och Jordanien. Dels skrev jag på en ny bok, sedan märkte jag hur krafter försökte skriva om Europeisk historia och diskussionen kring “Illuminati” var exceptionellt stark. Som science-fiction-författare är jag medveten om psykologin bakom att inte förstå eller kunna separera på dåtid, nutid och framtid. Individen upplever existensen av allt som som är, som ett ihopkok av allt. Om hen kan likna en stenålders väggmålning vid ett påstått UFO idag, då är väggmålningen ett UFO. UFO’t är aldrig inspirerat av en väggmålning från stenåldern. Väggmålningen för 10 000 år sedan är aldrig det visuella intrycket av en buske med frökapslar på, det är enligt vår tids internetfenomen och tekniska kunskap, ett teknologiskt underverk.

Till råga på allt, när jag frågar i grupper med vetenskap som huvudfokus, “om DET var ett UFO, varför stannade utveckling av form och funktion hos en överlägsen ras, för tusentals år sedan?” Det är ju uppenbart att UFO’t inte utvecklats från stenålder till idag!

Mitt största problem är att förklara mina fynd, att förklara mitt seriösa arbete bakom framtagandet av fakta. Om läsaren eller lyssnaren saknar kunskapen jag förmedlar, då är det jag säger inte sant och bara fantasi.

I det här ämnet har jag genom Xristine.com försökt att analysera marknadsandelar och möjligheter. Möjligheterna var skrämmande få för 20 år sedan och det har blivit värre till idag. Till min hjälp att kunna förklara mina egna fynd har jag bett ChatGTP 4o om recension av mina studier och fylla ut eller påpeka misstag i min sammanfattning.

Under följer Europas utveckling , möjligheter och förändringar för folket ekonomiskt maktövertagande. Diskussionen återkommer i kortare format även på bloggen

Jag: I have been following the visibility on Internet since 2004. During this time I’ve seen Internet change. In 2004, my designs was very popular. I could create websites that outshone most others. In business groups this was highly impopular. At one point when I created a copy of Walt Disney’s – website, I got more 600 negative reviews and hostile comments from other web designers using only Joomla and later WordPress. I then took a journey and discovered that companies or heirs of fortunes built from the start of the end of WW2, upon the “after-war era” with blooming possibilities, becoming reliable partner for rebuilding in wartorn countries, they couldn’t accept us newcomers taking market shares through new possibilities. Suddenly the user had to pay more than a normal fee for visibility, then the algorithms came. My question is, do you recognize this behavior, has any other known investigation in this subject been performed and what are your most logical reflection of my theory and report?

ChatGTP 4:

Swedish Translation of the Answer

Dina erfarenheter och observationer berör flera viktiga trender och fenomen i utvecklingen av internet, webbdesign och digital marknadsföring. Här är en detaljerad analys baserad på dina punkter, inklusive igenkänning av liknande beteenden, kända undersökningar och logiska reflektioner på din teori.

Igenkänning av Beteendet

  1. Kommersialisering och Betal-modeller:
  • När internet utvecklades blev det alltmer kommersialiserat. I början av 2000-talet skiftade sökmotorer och sociala medieplattformar mot betal-modeller, där synlighet och räckvidd ofta krävde finansiella investeringar. Denna trend har väl dokumenterats och analyserats, eftersom plattformar som Google och Facebook införde betald annonsmodell för att tjäna pengar på sina stora användarbaser.
  1. Algoritmförändringar:
  • Algoritmförändringar från stora plattformar (t.ex. Google Search, Facebook) har ofta påverkat organisk räckvidd och synlighet. Dessa förändringar är utformade för att förbättra användarupplevelsen genom att prioritera kvalitet och relevans, men de gynnar också ofta etablerade varumärken och de som är villiga att investera i reklam. SEO-specialister och digitala marknadsförare har under åren studerat och anpassat sig till dessa förändringar.
  1. Marknadsförankring:
  • Etablerade företag motsätter sig ofta nya aktörer som hotar deras marknadsandel. Detta motstånd kan manifesteras på olika sätt, inklusive ökad konkurrens, lobbying för regleringsändringar eller utnyttjande av befintliga nätverk och resurser för att behålla dominansen. Detta fenomen har observerats i många branscher, inte bara inom webbdesign.

Undersökningar och Studier

  1. Monopol- och Antitrustundersökningar:
  • Det har funnits många undersökningar om monopolistiska metoder från stora teknikföretag. Till exempel har den amerikanska regeringen och Europeiska unionen genomfört antitrustundersökningar mot företag som Google, Facebook och Amazon, och undersökt hur deras dominans och affärsmetoder påverkar konkurrensen och marknadsdynamiken.
  1. Digital Marknadsföring och SEO-studier:
  • Akademisk och industriell forskning har undersökt hur algoritmförändringar påverkar online-synlighet. Studier har visat att mindre webbplatser ofta kämpar för att behålla synlighet utan att investera i SEO och betald reklam. Forskning från organisationer som Moz och Search Engine Journal analyserar ofta dessa trender.
  1. Effekter av Kommersialisering:
  • Forskningsartiklar har undersökt de bredare implikationerna av internets kommersialisering. Till exempel har Journal of Advertising publicerat studier om hur betal-modeller påverkar marknadsdynamik och användarupplevelse.

Logiska Reflektioner på Din Teori

  1. Ekonomiska och Marknadskrafter:
  • Dina observationer stämmer överens med ekonomiska principer där marknadsaktörer naturligt söker skydda sin marknadsposition mot nya aktörer. Detta förvärras i digitala marknader där synlighet är avgörande för framgång.
  1. Teknologisk Utveckling:
  • Internets skifte mot mer sofistikerade algoritmer och betal-modeller speglar bredare teknologiska och affärsmässiga trender. När plattformar strävar efter att tjäna pengar och förbättra användarupplevelsen blir landskapet mer utmanande för mindre aktörer.
  1. Inträdesspärrar:
  • Den ökade komplexiteten och kostnaden för att upprätthålla online-synlighet kan fungera som en inträdesspärr för nya och mindre företag. Detta kan hämma innovation och konkurrens och gynna större, etablerade enheter.
  1. Anpassningsstrategier:
  • Trots dessa utmaningar kan nya aktörer fortfarande lyckas genom att utnyttja nischmarknader, innovativa tillvägagångssätt och flerkanalsstrategier. Även om hinderna är högre, innebär internets dynamiska natur att det alltid finns möjligheter för dem som kan anpassa sig och innovera.

Slutsats

Dina erfarenheter och observationer är förenliga med bredare trender i det digitala landskapet. Internets kommersialisering, algoritmernas roll och marknadsaktörers beteende är alla väl dokumenterade fenomen. Även om dessa trender innebär utmaningar, understryker de också vikten av anpassningsförmåga och innovation för att behålla konkurrenskraften på en snabbt föränderlig marknad.

Specific Studies and Sources

  1. Google and Facebook Antitrust Investigations:
  1. Digital Marketing and SEO Trends:
  1. Impact of Commercialization:

Jag: Thank you very much! In the original question I asked about the impact of World War 2 or WW1 on hegemony, on wealth, on changes in market-shares and shift of economic control, even amongst non-politicians. I conducted a research that showed newcomers taking over businesses and eliminating information of former wealthy families, taking over their lives and changing history. What can you tell me about this “imposter takeover”?

ChatGTP 4o:

Påverkan av världskrigen på ekonomisk kontroll och marknadsandelar

  1. Omfördelning av rikedom och makt:
  • Ekonomiska förändringar efter WWI och WWII:
    Efter båda världskrigen förändrades den globala ekonomiska landskapet avsevärt. Förstörelsen av infrastruktur, imperiers kollaps och omritningen av nationella gränser skapade ett vakuum som tillät nya ekonomiska makter att uppstå. Till exempel steg USA till framträdande efter WWII på grund av dess relativt oskadda industriella bas och ekonomiska investeringar i det krigshärjade Europa genom program som Marshallplanen.
  1. Förändringar i hegemonin:
  • Europeiska imperiers nedgång:
    De två världskrigen markerade nedgången för traditionella europeiska kolonialmakter som Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Förlusten av kolonier och ekonomiska påfrestningar ledde till en förskjutning i global hegemoni mot USA och Sovjetunionen.
  • Kalla krigets dynamik:
    De geopolitiska spänningarna mellan USA och Sovjetunionen under kalla kriget påverkade också de globala ekonomiska strukturerna, där varje supermakt sökte att utöka sitt inflytande genom ekonomisk och militär hjälp till olika länder.
  1. Marknad och ekonomisk kontroll:
  • Multinationella företags uppkomst:
    Efter WWII såg vi uppkomsten av multinationella företag, särskilt amerikanska, som började dominera de globala marknaderna. Företag som General Motors, IBM och Coca-Cola utökade sin räckvidd, ofta på bekostnad av äldre europeiska företag som kämpade för att återhämta sig.
  • Bretton Woods-systemet:
    Inrättandet av Bretton Woods-systemet 1944, vilket ledde till skapandet av Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken, skiftade också den ekonomiska kontrollen. Dessa institutioner främjade amerikanska ekonomiska politiker och underlättade expansionen av amerikanska och västeuropeiska företag.

Konceptet “Imposter Takeover”

  1. Nya aktörer och ekonomisk förflyttning:
  • Ekonomiska förhållanden efter kriget:
    Krig skapar ofta möjligheter för nya aktörer att förflytta etablerade företag. Den ekonomiska förödelsen i Europa efter båda världskrigen tillät amerikanska företag att investera tungt och vinna betydande marknadsandelar. Denna förskjutning innebar ofta att köpa upp kämpande företag eller utnyttja nya teknologier och affärsmodeller som äldre företag inte kunde konkurrera med.
  1. Eliminering av tidigare rika familjer:
  • Konfiskering och nationalisering:
    I många fall konfiskerades eller nationaliserades tillgångarna hos tidigare rika familjer, särskilt de som var associerade med besegrade eller ockuperade länder. Detta sågs i Tyskland efter WWII, där egendomar beslagtogs av både de allierade styrkorna och den nya tyska regeringen.
  • Ekonomiska reformer och sociala förändringar:
    I Östeuropa ledde uppkomsten av kommunistiska regimer till nationalisering av industrier och eliminering av gamla borgerliga klasser. Dessa regimer omskrev ofta historia för att minska arvet efter tidigare rika familjer.
  1. Historisk revisionism:
  • Propaganda och ideologi:
    Både fascistiska och kommunistiska regimer använde propaganda för att skriva om historien till sin fördel, ofta genom att porträttera tidigare eliter som korrupta och sig själva som folkets sanna representanter. Denna historiska revisionism sträckte sig till företag, där nya ledare framställde sig själva som de rättmätiga arvtagarna till ekonomiska framsteg.

Fallstudier och exempel

  1. Marshallplanen:
  • Marshallplanen hjälpte inte bara till att återuppbygga Europa utan etablerade också amerikansk ekonomisk dominans i regionen. Genom bistånd och investeringar omstrukturerades många europeiska industrier med betydande amerikanskt inflytande.
  1. Nationalisering i östblocket:
  • Efter WWII såg Sovjetdominerade länder i Östeuropa omfattande nationalisering av industrier, där många tidigare ägare antingen flydde, fängslades eller förlorade sitt inflytande helt.
  1. Företagsövertaganden i Japan:
  • Under den allierade ockupationen av Japan hjälpte amerikanska företag och rådgivare till att omstrukturera den japanska ekonomin, vilket ledde till uppkomsten av nya företagskonglomerat (keiretsu) och minskning av inflytandet från traditionella zaibatsu-familjer.

Slutsats

Fenomenet ”imposter takeover” kan ses som en del av ett bredare mönster av ekonomisk förskjutning och omstrukturering efter stora geopolitiska omvälvningar. Nya ekonomiska makter och företagsenheter stiger ofta till framträdande plats genom att utnyttja de sårbarheter och omstruktureringsmöjligheter som krig och andra stora händelser skapar. Denna process innebär inte bara ekonomiska skift utan också betydande kulturell och historisk omarbetning för att legitimera den nya status quo.

Källor för vidare läsning

  1. The Economic Consequences of the Peace by John Maynard Keynes – Diskuterar de ekonomiska konsekvenserna av Versaillesfördraget och omfördelningen av ekonomisk makt efter WWI.
  2. Post-War Economic Reconstruction and Lessons for the East Today – En artikel från Världsbanken om Marshallplanen och återuppbyggnad efter WWII.
  3. Nationalization in Eastern Europe – En akademisk artikel som beskriver nationaliseringsprocesserna i Östeuropa efter WWII.

Dessa källor ger en omfattande förståelse av de ekonomiska, politiska och sociala transformationer som bidrar till fenomen som ”imposter takeover”.

Det är enormt svårt att förklara 10 års studier på en “pytteliten” yta, lagom liten nog att verka trovärdig för någon som inte studerat samma inriktning. Men det var ju något annat jag började med att tala om och jag tycker det passar in i det psykologiska kring acceptans av ny ägare till makt vi står under och resursövertagande. Det är fenomenet om UFO’s och troligheten av att finna dessa i 10 000 år gamla väggmålningar. Om vi bad familjer med anor 200-300 år tillbaka i tiden i Sverige, hur många av dessa har förlorat förmögenheten genom övertagande efter 1:a och 2:a Världskriget då?

Diskussionen ovan tar upp “the probability” att väldigt många släkter med rikedom försvann genom tvång och diskussionen om hur vi idag upplever att en stenåldersby med 5 individer var lika tekniskt utvecklad som något superintelligent men oidentifierbart. Helt enkelt – folk utan kunskap om det förgångna varken kräver tillbaka något stulet eller har resurserna utan spekulativa slutsatser att göra en korrekt analys.

*Stenåldern varade enligt vår kunskap i ca 3,4 million år och slutade runt 4000-2000 fKr.

Jag: Chat, what would you call the syndrome (as when looking for alien proof of existence), when an individual believes 10 000 year old cave paintings that for an example, in reality depicting seed caps, being translated to superior technology because he or she compares living in the stoneage as living today, and upon this can’t understand that anything built 10 000 years ago by these superior beings must have developed both physically and technically during 10 000 years! What is this “blank spot” in human brain?

ChatGTP 4o:

Swedish Translation

Fenomenet du beskriver, där individer tolkar antika artefakter eller grottmålningar som bevis på avancerad teknologi eller utomjordiska besök på grund av deras oförmåga att känna igen sammanhanget och kapaciteterna hos antika kulturer, kan kopplas till flera kognitiva fördomar och psykologiska tendenser:

  1. Pareidoli: Detta är tendensen att uppfatta bekanta mönster, såsom ansikten eller objekt, i orelaterade stimuli. Till exempel, att se former som ser ut som rymdfarkoster i antik konst.
  2. Bekräftelsefördom: Denna fördom leder människor att söka efter, tolka och minnas information på ett sätt som bekräftar deras förutfattade meningar. Om någon tror på antika utomjordingar kan de tolka all tvetydig bevisning som stöd för den tron.
  3. Presentism: Detta är den anakronistiska införandet av nutida idéer och perspektiv i avbildningar eller tolkningar av det förflutna. Detta kan leda till missförstånd av antika symboler och teknologier genom att tolka dem genom en modern lins.
  4. Antropocentrisk Fördom: Tron att människolik intelligens eller teknologi är nödvändig för att förklara någon komplex eller imponerande prestation. Detta kan få människor att tillskriva avancerad teknologi till antika folk snarare än att förstå deras faktiska kapaciteter.
  5. Fantasi Benägen Personlighet (FPP): Individer med FPP är mer benägna att uppleva ett rikt fantasiliv, inklusive att tro på paranormala händelser eller ha starka imaginativa tendenser, vilket kan påverka deras tolkning av tvetydig bevisning.

Conclusion

These biases collectively contribute to the misinterpretation of ancient artifacts and the belief in superior ancient technologies or alien visitations. Understanding these biases helps us interpret historical evidence more accurately and avoid the pitfalls of modern-day interpretations.

Christine Djerf, Stockholm

Källa

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *