Av Christine Djerf. Hela artikeln hittar du på Kindle och den är på Engelska.
Genré: Vetenskap, Pseudovetenskap, Religion, Historia.
Obs! Markera den text du vill att Responsive-Voice ska läsa för dig. På mobil markerar du text och klickar sedan i det markerade området! AI:n läser länkar och markerad text automatiskt.
Äldre Mesopotamien
ledigt inom en mil västerut, och Medias snöklädda berg dök upp i den avlägsna östern. Väster om floden, och fyra mil söderut, låg Kalah Sherghats högar, som skulle markera den äldsta av alla assyriska städer, och som grundades av Assur själv På andra sidan floden, och tio mil bortom, låg Tekrit, födelseplatsen för den store Saladin, son till en kurdisk hövding, och erövraren av korsadarna i slaget vid Kurun Hattin, och som är den förmodade platsen där kungen Nebukadnessar gjorde en bild av guld, vars höjd var tretiotal alnar ,och dess bredd sex alnar: han ställde upp den på Duraslätten, i provinsen Babylon, och befallde att den som inte faller ner och tillber i samma stund skall kastas mitt i en brinnande ugn.* Från pyramidens topp kunde jag bäst överblicka resterna av Nimroud, som anses vara den äldsta av de fyra stora delarna av Nineve, och grundad av Shal- * Daniel iii., 1, 6..
Kung i närstrid med ett lejon. När kungen representeras på hästryggen får han en ryttare som leder en andra häst för hans bruk. I någon INTRODUKTION. xxvii basreliefer kungen ses engagerad till fots i nära strid med lejonet, och fixera det med ett spjut eller en pil. Skötare som står bakom är redo att förse honom med nya vapen, som de bär i sina händer. Han är ibland bevakad och skyddad av en krigare som håller en sköld framför sig. En intressant serie av basreliefer representerar jakten på… (Mer information om bilden längst ned)
Historia
Redan under paleolitisk tid ca 500 000-17 000 före Kristus, jagade de jordanska invånarna vilda djur och samlade växter. Förmodligen utvecklades våra matvanor efter tillgången. Djuren betade och levde nära vattenkällor precis som de grupper människor vi försöker förstå nu. Klimatet under den här perioden var mycket våtare än det är idag och stora områden av öknen var öppna och frodiga slätter då, idealiska för jakt och samlingsstrategier. Bevis på paleolitisk bosättning har också hittats nära en stor vattenreservoir i Azraq.
Om reservoiren:
- Azraq, en landsbygdsby i nordöstra Jordanien, var en gång känd för sina lyxiga myrar och våtmarker men är idag svältfull på vatten. Azraq visar vattnets roll som avgörande i definition och konsolidering av samtida relationer mellan den jordanska regeringen idag och Azraqs invånare. I huvudsak kan man påstå att vatten är ett medium för makt genom processerna; tillgång, distribution och användning. Vattnets betydelse i ett historiskt sammanhang.
Paleolitiska människor i Jordanien har inte lämnat något arkitektoniskt bevis, inga byggnader, statyer eller skapat bygge. Man har inte heller funnit några mänskliga kvarlevor från den här perioden. Arkeologer har hittat verktyg, som flinta- och basaltyxor, knivar och skrapor. Neolitisk period (ca. 8500-4500 före Kristus) Under den nya stenåldern ägde tre stora förändringar rum i det område som nu kallas Jordanien.
Första utveckling var bosättning. Människor flyttade ihop i små byar och antog ett samhällsliv. Fördelen med ett samhällsliv var skydd mot vilda djur. Samla mat ihop. Jaga ihop. Dela kunskap. Dela bosättningar för för effektivitetens skull.
Utvecklingen sammanfaller med införandet av nya livsmedel som säd, ärtor och linser, och den nyligen spridda kunskapen att föda upp getter. Kombinationen av ett bofast liv och “mat-trygghet” ledde till en ökning av befolkningen som nådde tiotusentals. Den andra grundläggande förändringen i bosättning skedde på grund av den förändrade ökenklimatet. Området blev varmare, torrare och gradvis obeboeligt stora delar av året.
Distinktionen mellan öknen i öst och “sådda” områden i väst visar den pågående klimatförändringen. Den tros ha ägt rum från cirka 6500 till 5500 före Kristus, för nästan 8000-9000 år sedan sammanlagt. Den mest betydande utvecklingen under sen neolitisk tid, cirka 5500-4500 före Kristus, var keramikframställningen. Att forma keramik av gips hade redan upptäckts, men det var först under sen neolitisk tid som människan systematiskt började skapa kärl av lera. Det är troligt att keramikframställningen introducerades till området av hantverkare som kom från de framväxande civilisationerna i nordost, i Mesopotamien.
Den största neolitiska platsen i Jordanien finns i Ein Ghazal i Amman. Den består av ett stort antal byggnader, som är uppdelade i tre distinkta områden. Husen är rektangulära med flera rum, varav några har putsade golv. Stentorn och stenväggar som hittades i Jeriko visar att försvar också spelade en roll i neolitiska byar. Neolitiska människor verkar ha ägnat sig åt förfaderdyrkan, eftersom arkeologer har grävt ut skallar täckta med gips vid olika platser i Jordanien (Ein Ghazal och Beidha), Palestina och Syrien.
Arkeologer har nyligen avslutat restaureringsarbete på vad som kan vara världens äldsta staty. Relikerna som hittades i Ein Ghazal sägs vara 8 000 år gamla. Lite över en meter hög avbildar statyn en kvinna med stora ögon, smala armar, knöliga knän och noga ritade tår.
Kalkolitisk period (ca. 4500-3200 före Kristus) Koppar smältes för första gången under bronsåldern. Det användes för att tillverka yxor, pilar och krokar, även om flintverktyg fortsatte att användas under lång tid.
Jämfört med neolitiska tider förlitade sig kalkolitiska människor mindre på jakt och mer på uppfödning av får och getter samt odling av vete, korn, dadlar, oliver och linser. I ökenområden kan livsstilen vara mycket lik den moderna beduinens.
Intressanta möjliga fakta: “Göra en självuppblåsande ballong 100 före Kristus”.
Ingredienser:
- Koppar (kopparåldern från 3000 före Kristus.)
- Vinäger
- Saltvatten
- Aluminium (pulveriserat fältspat)
Skifferplatta ovanför elden och en getblåsa.
Vi saknade mycket kunskap om aluminium före 1800-talet, ändå ämnet använts över hela världen i tusentals år. Feldspat anses vara en vulkanisk sten och kan hittas tillsammans med kvarts i basaltstenar. Som i detta fall finns i närheten av Galileiska sjön. Vi har två väldigt stora gruvfyndigheter i Jordanien. Den ena är Aluminium och den andra är fosfat. Jag kommer att utveckla användandet av fosfat inom den Hebreiska Bibeln (8:e århundrandet innan Kristus) och Mytologin om Seraphin, den brinnande ängeln. <-Länken kommer här!
Någon gång under 70-132, Kristen era
“Någon gång under biblisk tid ges Benjamin en stad. Han var född i Kanaan, son till Rachel. Staden hette Rekem (Raqmu)”. Raqmu är nutidens Petra.
Fråga: Men om Petra faktiskt är Rekem?
År 1952 hittade en arkeolog de mystiska kopparrullarna i en grotta i Qumran nära staden Petra, Galileiska sjön och den antika staden Acre (Akko). Vad som skiljer rullarna från andra är att de är gjorda av koppar och inte papyrus, de är gjorda för att hålla länge och de är delvis skrivna på ett annat språk. Dessutom innehåller de brev. Det gör även grottorna.
Detta kanske naturligtvis inte betyder något, men skattkartan på kopparrullarna gör det, vilket leder till staden Tel Akko eller Acre. Men… det står Acor istället?
”Texten är en inventering av 64 platser. 63 av dessa är skatter av guld och silver som har uppskattats i ton. Tiendekärl är också listade bland posterna, tillsammans med andra kärl, och tre platser har rullar. En post nämner tydligen prästerliga dräkter. Den slutliga noteringen pekar på ett duplicerat dokument med ytterligare detaljer. Det andra dokumentet har inte hittats.
Följande engelska översättning av inledningsraderna i den första kolumnen i Copper Scroll visar den grundläggande strukturen för var och en av posterna i rullningen. Strukturen är först den allmänna platsen, för det andra den specifika platsen, ofta med avstånd att gräva, och för det tredje vad man ska hitta.
I ruinen som är i Acor-dalen (Tel Akko eller Acre), under 1:2 trappan, med ingången i öster, 1:3 ett avstånd på fyrtio alnar, en borglåda av silver och dess kärl 1:4 med en vikt av sjutton talanger. KεN (De tre bokstäverna i slutet är grekiska.) Det finns en minoritetsuppfattning att Bokstavsgrottan kan ha innehållit en av de listade skatterna, och i så fall kan artefakter från denna plats ha återfunnits. Även om rullen var gjord av legerad koppar för att hålla, är platserna skrivna som om läsaren skulle ha en intim kunskap om oklara referenser. Betrakta till exempel kolumn två, verserna 1–3, “I saltgropen som är under trappan: fyrtioen talent silver. I grottan i den gamla tvättarens kammare, på tredje terrassen: sextiofem guldgöt .”Som noterat ovan har den listade skatten uppskattats i ton. “”
Min forskning blir lite förvirrande!
Varför Acor, Acre och Tel Akko? Utan några verkliga bevis vet vi inte om Acor, Acre eller Tel Akko är samma plats. När man tittar på när detta kunde ha hänt kan det bara finnas en gammal stad kvar i ruiner. “Acor” existerar helt enkelt inte. Acre (som Port Acre nu kallas) verkade vara placerad på en platå och var en mycket liten by mellan Jordanien och Port Acre.
Petra var en gång rik på vatten, vi kan föreställa oss eftersom staden vilar nära Galileiska sjön, Jordanfloden och än idag kan vi hitta brunnar där med sötvatten som sippar ut från den hårda klippan. Akko var också som en fontän med teatrar, rinnande vatten och brinnande olja som ljus över hela staden.
Nabatéerna (som bodde i Petra) var inte bara skickliga stenformare, utan de måste också vara utmärkta vatten-”formare” (eganer), som behärskar vatten. De byggde vattenledningar, dammar och reservoarer. Men romarna kom, erövrade Petra och förstörde staden i månader av guldsökande. De började leta efter kistor av guld, och på toppen av ingången till kungens skatt trodde de att de såg en kruka med guld. Det gjorde beduinerna också, och de försökte alla få tag i det eller “skjuta ner” potten.
Så vad fick romarna och beduinerna att tro detta? Kanske var det kopparrullarna kvar i grottan. De måste ha förstått att kartan skulle leda dem till Petra, Tel Akko eller Acre.
| Perioder innan (Tid fKr) | Utvalda viktiga händelser och kungar |
| Late Uruk period (ca. 3500-3200/3150) | Första stadsstater; urbanism; komplex administration; uppfinning av skrift (‘proto-kuneiform’), möjligen sumerisk |
| Jamdat Nasr Period (ca. 3150-2900) | Uruk-nätverket bryter sönder; utveckling av skrift |
| Early Dynastic Period I-II (ca. 2900-2600) | Ökande betydelse av stadsstater; arkaiska texter från Ur |
| Early Dynastic IIIa (ca. 2600-2500) | Konflikter mellan stadsstater; kuneiformskrift används mer omfattande (t.ex. de första litterära texterna, både på sumeriska och ett semitiskt språk); arkiv från Fara (forntida Šurrupag) och Tell Abū Ṣalābiḫ. Prominent Kung Mesanepada c. 2500 |
| Early Dynastic IIIb (ca. 2500-2340) | Stadsstater kämpar med varandra om hegemoni över södra Mesopotamien; arkiv från Tello (forntida Girsu); Lagaš-Umma-gränstvist; Lugalzagesi lyckas erövra stora delar av Mesopotamien för en kort tid. Prominent Kung Lugalzagesi c. 2350 |
| (Old) Akkadian (ca. 2340-2200) | Första världsriket; Sargon av Akkad grundar dynastin, besegrar Lugalzagesi, erövrar stora delar av Mellanöstern; maktcentrum skiftar norrut; akkadisk, det äldsta semitiska språket, blir administrativt språk i vissa områden. Narām-Sîn av Akkad, hans sonson, besegrar ett uppror av sydmesopotamiska stadsstater och blir deifierad som svar. Äldre Akkadisk Dynasti: Sargon I 2323-2278 Maništušu 2269-2255 Naram-Sin 2254-2218 Šar-kali-šarri 2217-2193 |
| Guti/Post-Akkadian (ca. 2000-2112) | Det är oklart hur länge denna period varade och vad som hände under denna tid. I stadsstaten Lagaš styrde Gudea, känd för sina statyer och cylindrar; han var förmodligen samtidig med Ur-Namma från Ur. Lagash (Post-OAKK/Guti) Lumma Lagash II Gudea |
| Ur III / Third Dynasty of Ur (ca. 2112-2004) | Ur-Namma av Ur återuppbygger en stor territoriell stat, efterföljd av Šulgi; denna period kallas ibland en ‘sumerisk renässans’, eftersom sumeriska återigen blev administrationspråket. Ur III-kungarna, nästan alla deifierade, lämnade en stor litterär arv, särskilt av självlovande hymner. Huvudhärskare: Ur-Namma 2112-2095 Šulgi 2094-2047 Amar-Suen 2046-2038 Šu-Sin 2037-2029 Ibbi-Sin 2028-2004 |
| Old Babylonian Period (ca. 2004-1595) | Vissa historiker kallar denna fas ‘Amoritens’ ålder, eftersom ett nordvästsemitiskt folk som kallades amoriterna blev en del av de styrande eliterna. De första två århundradena dominerades av stadsstaterna Isin och Larsa, som tävlade om hegemoni över Mesopotamien. År 1763 erövrar Hammurabi av Babylon Larsa och bygger en gång till ett imperium som sträcker sig så långt som norra Syrien. Men hans imperium var kortlivat och kollapsade snart. Akkadisk blir viktigare som det skrivna språket. År 1595 plundrade hettiterna Babylon och förstörde staden. Isins dynasti Iddin-Dagan 1974-1954 Išme-Dagan 1953-1935 Lipit-Eštar 1934-1924 Ur-Ninurta 1923-1896 Enlil-bani 1860-1837 Larsas dynasti Sin-iddinam 1849-1843 Sin-iqišam 1840-1836 Warad-Sin 1834-1823 Rim-Sin I 1822-1763 Första dynastin av Babylon Sumulael 1880-1845 Hammurabi 1792-1750 Samsuiluna 1749-1712 Ammiṣaduqa 1646-1626 Samsu-ditana 1625-1595 Maris härskare (Yasmah-Addu ca. 1800) Yahdun-Lim ca. 1800 Övre Mesopotamiens härskare Šamši-Adad I ca. 1850 Yasmah-Addu ca. 1800 |
| ‘Dark Age’ until ca. 1475 (?) | Jag hittar inga direkta källor härifrån. |
| Kassite Dynasty (ca. 1475 (?) – 1155) | Kassiterna, ett ursprungligen nomadiskt folk, styr över Babylonia och anpassar sig till babylonisk kultur. Huvudhärskare Kurigalzu I ? Kadašman-Enlil I (1374)-1360 Kurigalzu II 1332-1308 Kadašman-Enlil II 1263-1255 |
| Middle Assyrian dynasty (ca. 1350-1000) | Assyrien, den norra delen av Mesopotamien, utvidgar sig till en territoriell stat, störst framgång under Tukulti-Ninurta I, blir en viktig politisk och militär makt. Huvudhärskare Shalmaneser I 1273-1244 Tiglath-Pileser I 1114-1076 |
| Second Dynasty of Isin (ca. 1157-1026) | Nebuchadnezzar I har kortvarig militär framgång, erövrar Elam (sydvästra Iran) och sätter stopp för elamitdynastin. Prominent Kung Nebuchadnezzar I 1125-1104 |
| ‘Second Dark Age’ (ca. 1100-900) | Saknar källor; denna mörka tidsålder varade olika lång tid i olika regioner. På 700-talet dyker hebreiska och arameiska upp, och arameiska och dess skrift blir allt viktigare. Okänd dynasti Nabû-apla-iddina ca. 880 |
| Neo-Assyrian Period (ca. ca. 900-612) | Assyriska kungar börjar utvidga sin stat. Neo-assyriska rikets period är satt till 744-612, under vilken Assyrien blev den viktigaste politiska makten i den antika världen och erövrade inte bara hela Mesopotamien utan också delar av Anatolien och till och med Egypten för en kort tid. År 612 förstörs den assyriska huvudstaden Ninive och avslutar den assyriska dominansen. Arameiska börjar ersätta akkadisk som ett talat språk. Neo-Assyriska dynasti Aššurnaṣirpal II 883-859 Adad-nirari III 810-783 Shalmaneser V 726-722 Sennacherib 704-681 Esarhaddon 680-669 Aššurbanipal 668-627 Sin-šar-iškun -612 |
| Neo-Babylonian Dynasty (ca. 625-539) | Babylon återfår sin tidigare glans under den kortvariga perioden av den neo-babyloniska riket; Nebuchadnezzar II, som helt återuppbyggde staden Babylon, var dess mest kända kung. Den sista härskaren, Nabonidus, är känd för att ha varit i ‘exil’ i tio år. Den neo-babyloniska dynastin är den sista inhemska mesopotamiska dynastin. Huvudhärskare Nabopolassar 625-605 Nebuchadnezzar II 604-562 Nabonidus 555-539 |
| Persian/Achaemenid Empire (ca. 538-331) | Persiska kungar erövrar Mesopotamien och inkorporerar det i sitt imperium, det största imperiet hittills. Vetenskapliga, religiösa och litterära texter fortsätter att skrivas på akkadiska, till exempel i tempelbiblioteket i Sippar. |
| Macedonian rulers (ca. 330-307) | Alexander den store av Makedonien lyckas till sist besegra det persiska riket under det berömda slaget vid Gaugamela och inkluderar alla dess territorier, inklusive Mesopotamien, i sitt eget imperium. Alexander dör år 323. |
| Seleucid Empire (ca. 305-64) | Seleukos, grundaren av Seleukiddynastin, en tidigare general av Alexander den store, styr över Mellanöstern, Iran och delar av Centralasien. Seleukiddynastin Antiochus I Soter 281-261. |
| Parthian or Arsacid Empire (ca. 250 BCE – 224 CE) | Efterträdaren till Seleukidriket var parterna, en dynasti baserad i forntida Persien. Det var förmodligen runt 70 e.Kr. som det sista dokumentet skrevs i kilskrift och avslutade den antika mesopotamiska kulturella arvet fram till dess återupptäckt började på 1500-talet e.Kr. |
Lämna ett svar